Vad definierar egentligen en riktigt bra arkitekt?

Den frågan har jag ställt mig många gånger, men svaret blir alltid detsamma. En god arkitekt är en holistiker, en person med förmågan att se hur formen, ekonomin och tekniken samverkar för bästa resultat.

Så beskrev jag det för tio år sedan när jag blev tillfrågad, och tackade ja, till en professur på Chalmers. Det var första gången jag på riktigt materialiserade tanken om att arkitektur är mer än det estetiska uttrycket, trots att jag burit med mig idéen mycket längre än så.

Under mina verksamma år i Tyskland fick jag inblick i en arbetsprocess med helhetsansvar, och backar vi bandet ytterligare var ämnet uppe i samtalen med byggmästarna redan på 80-talet. ”Dyrt idag, billigt imorgon” förkunnade Ernst Rosén då – och visst är det en sanning även idag. För det spelar faktiskt ingen roll vad vi ritar om vi inte kan räkna.

Ja, jag har nog levt med idén om en arkitektroll med helhetsansvar under så lång tid att jag inte är säker på att det går att separera mig själv från tanken längre. Idag formulerar jag mig hellre i termer som ”arkitektur, affärsförståelse och digitalisering” för att beskriva hur vi som arkitekter bör arbeta. Men svaret är i grunden detsamma. Det är för mig en självklarhet att arkitekten borde ha kontroll på hela projektet. Det är vår roll att säkra upp att slutprodukten överensstämmer med visionen och inte slarvas bort eller prutas sönder på vägen. Men då krävs att vi tar ett större ansvar. Då krävs att vi inte bara har stark formkänsla och teknisk expertis, utan också en gedigen affärsförståelse. Det är då vi kan vara en pusselbit i att skapa långsiktigt hållbara värden, inte bara för våra kunder utan för samhället i stort.

När vårt eget projekt Danska Vägen stod klart 2013 fick jag en ny position på marknaden. Efter att branschen förstått att vi lyckats genomföra ett projekt där vi på egen hand klarat av att kontrollera både ekonomin och estetiken, blev vårt kontor över en natt betraktade med nya ögon. Vi som arkitekter bevisade att vi kunde få ihop siffrorna, med råge. Därifrån hade jag två valmöjligheter – att enbart fortsätta utveckla vårt eget kontors affärsförståelse eller anta utmaningen att förflytta hela Sveriges arkitektkår.

Det var inte ett särskilt svårt val. Att utveckla arkitektrollen är den enskilt viktigaste frågan för mig i min yrkesroll. Med Staffan Carenholm startades därför föreningen Byggande Arkitekter och samtidigt påbörjades processen att föra in det ekonomiska perspektivet i grundutbildningen på Chalmers. Nu, fem år senare är vi äntligen i land. Och jag är mycket stolt att vi på Semrén & Månsson bidragit till instiftandet av Nordens första tvärvetenskapliga professur i arkitektur och ekonomi. När den välrenommerade arkitekten Walter Unterrainer tillträder tjänsten i september tar vi ett viktigt steg mot att bredda synen på av vad en god arkitekt innebär. Tillsammans skriver vi en liten bit historia för många arkitekters framtida vardag. Det är nu vi ska bevisa att god arkitektur och god ekonomi inte har någon motsättning, utan att det är precis tvärtom.

Magnus