Utsikt: Den offentliga mötesplatsens betydelse för den sociala hållbarheten

Av historien lär vi att framtidsspaningar kan träffa mitt i prick men oftast fel. Något som är viktigt att minnas är att framtiden är något vi skapar, genom medvetna och ibland omedvetna val. Vi på Semrén & Månsson tycker därför att man inte bör fråga inte bör fråga sig vilken framtid som är trolig utan framförallt vilken framtid man önskar

“Om vi vill ha ett samhälle där alla känner att deras tankar, engagemang och åsikter tas på allvar, måste vi tillsammans verka för mötesplatser där alla är välkomna” säger Karen Austen i en rapport från Folkets Hus och Park. Hon är en av flera som beskriver värdet av det publika rummet där människor kan mötas på lika villkor. Inte minst är det tydligt i de pågående debatter i media som tar upp vikten av en framtida social hållbarhet då vi i Sverige idag har flest ensamhushåll i Europa och där alltfler upplever en ökad psykisk ohälsa och segregation.

Mötesplatsen i förändring

Vi har alltid haft behov av att mötas. Förr var bygdegården en naturlig mötesplats, en plats att möta och dela erfarenheter med nya och välbekanta personer i ett sammanhang utanför vardagen. Dagens mötesplatser är fysiska och virtuella, globala och lokala och alla behövs men de måste anpassas och möta behovet hos människor med helt skilda bakgrunder. Samhället förändras hela tiden och nya behov och utmaningar växer fram.

Våra utmaningar

Vår förmåga att skapa och realisera idéer driver utvecklingen framåt och är motorn i innovationen. Idag står vi inför en digitalisering som i stor grad påverkar vår kreativa process som med stor sannolikhet kommer få betydelse för vår framtida utveckling och i sin tur även våra offentliga mötesplatser. De generationer som fötts när internet redan var en väsentlig del av samhället kan använda sin intuition för att navigera i den digitala världen. De som fötts före kommer alltid att vara ”digitala immigranter”, mer eller mindre integrerade. De kommer finnas med och utgöra en stor del av befolkningen under hela detta sekel.

På samma sätt som tekniska förändringar påverkar vår vardag och vårt samhälle påverkar också vår förändrade demografi sättet vi lever, möts och utvecklas. År 2028 beräknas Sveriges folkmängd enligt SCB att passera 11 miljoner människor. Fler föds, fler invandrar och fler blir 100 år. Den grupp som ökar procentuellt mest är de som är 80 år eller mer. Två stora åldersgrupper ger utslag i statistiken. De som föddes i Sverige på 1940-talet och 1990-talet. Under 2020 - 2030 kommer 40-talisterna vara mellan 80 - 100 år och 90-talisterna mellan 30-50år.

Dessa är två viktiga utmaningar för oss alla inom fastighetsbranschen, såväl fastighetsägare som samhällsplanerare, stadsutvecklare och arkitekter.

Samhällsengagemang

Fastighetsägare med en medveten inriktning för social hållbarhet finns- och fler behövs.  Som fastighetsägare finns stora vinster att göra, ekonomiska- såväl som medborgerliga. Genom att planera för den offentliga mötesplatsen, investera i lokala engagemang och ge plats för redan etablerade föreningar kan ett större lokalt engagemang skapas och på sikt generera en hållbarare fastighet och stadsdel. 

Vi talar med Amin Barkhadle på Folkets Hus och Parker vars grundidé är att skapa möteslokaler där det lokala engagemanget kan få ta sig uttryck. De styr inte verksamheten utan den lokala platsen och dess föreningar avgör vad deras lokaler behöver.

För fastighetsägare som är intresserade av att investera i och bidra med plats och resurser för offentliga möten, en icke kommersiell lokal inom Folkets Husrörelsen, finns bidrag att söka från flera håll - myndigheter, kommuner såväl som staten.