Hållbarhet – från buzzword till
praktisk nytta och långsiktiga värden.

Aldrig har det pratats så mycket om hållbarhet som nu. Men tack och lov är det inte bara snack. Lagförslaget om att införa klimatdeklarationer och den första fossilfria förskolan är exempel på steg i rätt riktning. Och även om hållbarhet är ett mycket vidare begrepp koncentrerar vi oss den här gången på ämnet Byggnadens klimatpåverkan. Anna-Karin Nilsson, hållbarhetsansvarig på Semrén & Månsson, analyserar var fastighetsägares fokus behöver ligga och hur hållbarhetsarbete kan bli en framgångsfaktor och en naturlig del av den framtida affären.

– Sedan 1970-talet har vårt byggnadsbestånd blivit allt mer energieffektivt och våra energikällor allt renare. Som diagrammen i bilden här ovanför illustrerar, står energianvändningen vid driften för en mycket mindre del av klimatpåverkan från en byggnad än vad som tidigare antagits. Nu behöver vi ta tag i byggprocessen och då främst produktskedet, dvs råmaterial, transport och tillverkning. Fortfarande står bygg- och fastighetssektorn för över en femtedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige och dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder genom import av byggprodukter. Här finns en stor utmaning för branschen när detta utsläpp ska bli noll, men också stora möjligheter för oss att ta vara på under resan dit, säger Anna-Karin Nilsson.

Här kommer fem tips till dig som fastighetsägare på hur du kan minska den negativa klimatpåverkan i ditt projekt samtidigt som du skapar fler långsiktiga värden.

1. ”De byggnader som älskas är de som transformeras och får en lång livslängd”.

Med hög arkitektonisk kvalitet kan effektiva, flexibla planlösningar och demonterbara konstruktioner skapas, för att minska behov av nytt material vid ombyggnad eller underhåll. Vi går från en linjär process mot en mer cirkulär, så se till att du kan nyttja bygganden som materialbank och kan ta tillvara på material längre fram i byggnadens livscykel. Genom flexibilitet kan funktioner variera och byggnadens livslängd förlängs.

2. ”Skaffa kunskap med mer data och få bättre underlag”

Genom att digitalisera hela plan- och byggprocessen minimeras spill och du får resurseffektiv materialanvändning, produktion och logistik. Byggnaden optimeras genom simuleringar och du hittar det bästa resultatet när många parametrar ska vägas mot varandra.

3. ”Den mest hållbara kvadratmetern är den som inte byggs”
Nyproduktioner behövs, men utgå alltid från byggnadens hela livscykel och premiera alltid resurseffektiva lösningar med låg klimatpåverkan. Går det till exempel att utnyttja befintlig bebyggelse, byggnadsdelar och byggprodukter? Vid nyproduktion står stommen för den största andelen av klimatpåverkan i produktskedet, därför är det särskilt viktigt att välja material med låg klimatpåverkan på just denna byggnadsdel.

4. ”Certifieringar är en kvalitetssäkring”

Ta fram strategier för hur du arbetar med miljöcertifieringar, eller använd Agenda 2030 eller Färdplan 2045. Miljöcertifieringar innebär en tredjepartskontrollerad process som sätter igång en positiv spiral: Projektet kan få gröna lån, gröna hyresavtal innebär färre vakanser, ökat välbefinnande på arbetsplatsen ökar lönsamheten (och betalningsförmågan) hos hyresgästen och attraktiva projekt innebär lägre omflyttning och mindre skadegörelse. Hållbarhetsfrågorna kan dessutom användas till profilering av projektet.

5. ”Framtiden är tillgång istället för ägande”

Se till att din affärsmodell främjar tjänster istället för ägande. Delade ytor och delade funktioner är attraktiva för allt fler. Exempelvis baserar Airbnb, Spotify, och Netflix sina affärsmodeller på tillgång av en tjänst istället för ägandet av en produkt. Självvalda gemenskaper går starkt framåt och möjlighet att bo gemensamt sägs vara ett svar på bostadskrisen, förbered dig genom att det finns delar i ditt bestånd som svarar mot det.

– Att hushålla med våra resurser är ju själva definitionen av ekonomi. Under byggprocessen finns många möjligheter att göra val som är bra för både klimatet och plånboken. Och en tydlig hållbarhetsprofil säkrar inte bara din affär, du kan också förflytta ditt varumärke. Något som i forskning visat sig vara positivt både för ökad lönsamhet och för att få nöjdare medarbetare, säger Anna Karin Nilsson.

Är du intresserad av andra delar av hållbarhetsbegreppet, tex social hållbarhet eller hur du kan arbeta för att främja biologisk mångfald? Hör av dig, så berättar vi mer om hur det kan gynna dig.

Anna-Karin Nilsson är byggnadsingenjör och certifierad miljöbyggsamordnare. Som hållbarhetsansvarig på Semrén & Månsson har hon ett övergripande hållbarhetsperspektiv på våra processer och arbetsflöden, alltid med uppdragsgivarens affär i fokus.

 

Vill du veta mer?

Hör av dig till Anna-Karin Nilsson på anna-karin.nilsson@semren-mansson.se eller 0736-34 89 40.