Magnus Månsson i Göteborgs-Posten

Publicerat 2019-10-23

Göteborg växer. Samtidigt är bostadsbristen stor och hållbarhetsutmaningarna gigantiska – och här har arkitekten en nyckelposition. Magnus Månsson, koncernchef på Semrén & Månsson, tycker att många arkitekter saknar kunskap i fastighetsekonomi. Han står bakom en ny professur i ämnet.
 

Varför behöver arkitekter mer kunskap i ekonomi?

– Jag har tyckt att det saknas ett viktigt inslag i den annars utmärkta arkitektutbildningen: en sorts översiktlig kunskap i bygg- och fastighetsekonomi. Vårt samhälle står inför stora utmaningar, vi lyckas inte förse befolkningen med bostäder till en rimlig kostnad samtidigt som vi har stora hållbarhetsutmaningar. Arkitekten ska stå för ett holistiskt perspektiv och då måste man förstå de ekonomiska konsekvenserna av det man ritar.

I vissa arkitektkretsar verkar det inte vara riktigt ”fint” att prata om ekonomi?

– Det finns de som anser att kunskap om ekonomi hämmar konstnärlighet och kreativitet. Men jag är övertygad om att all kunskap är av godo, sedan är det upp till varje arkitekt att använda den på sitt eget sätt. Arkitekten Elias Cornell sa att ”arkitektur är en estetisk organisation av en praktisk verklighet”. Det tycker jag är rätt bra, som jag ser det finns det en knivskarp gräns mellan den fria konstnären och arkitekten.

Vem har fått den nya professuren på Chalmers som du står bakom?

– Walter Unterrainer från Österrike. Det är en duktig arkitekt som har lång erfarenhet från akademin men som också drivit eget arkitektkontor. Han kommer att undervisa i tredje årskursen i teknik, arkitektur och ekonomi och jag hoppas också att det kommer införas introduktionskurser tidigare på utbildningen, liksom senare på masternivå.

Går det att bygga nyproducerade lägenheter billigare?

– Det är en fråga vi driver – och försöker bidra med det vi kan. Ett stort problem är att produktionskostnaden för bostadsbyggande har ökat mycket de senaste åren och byggbranschen säger att de även har problem med att upprätthålla produktiviteten. Vi arkitekter måste fundera över hur vi själva jobbar, processen ser ungefär ut som när jag började för 40 år sedan, och vi utnyttjar inte riktigt de fördelar digitaliseringen fört med sig. Mer generellt anser jag att vi måste sluta prata om produktionskostnader och i stället prata om hur vi kan hålla låga hyresnivåer. Vi måste fokusera på vad det får kosta att bo, inte bara vad det kostar att bygga.

Är det inte samma sak?

– Det går inte alltid hand i hand. Man kan tala om två poler: investering och förvaltning. Investeringen mäts fram till den punkt man har betalat den sista fakturan och får nyckeln i handen, då påbörjas förvaltningen som är det långa skedet. Man ska ha respekt för investeringens storlek, men ett hus ska stå i 50-100 år och det är lätt att göra missbedömningar. En tegelfasad och ett kalkstensgolv i entrén behöver du inte byta på 50 år medan andra material kan behöva mycket underhåll tidigt. De stora bolagen, som tänker att de ska förvalta husen under lång tid, tar nästan alltid detta ansvar, men har du inte förvaltningsansvar är det lätt att frestas till enklare lösningar.

–Vi har egna program och metoder som kan visa att en mindre överinvestering ger lönsamhet över tid, och då blir det intressant även för den som tänkt sig sälja. Så länge man kan kommunicera förtjänsterna så kan man ta betalt.

Investeringsstödet för hyresrätter är tillbaka. Vad innebär det?

–Det är något jag känner starkt för och innebär ett ordentligt bidrag till produktionen, samtidigt som det finns ett krav på att inte hyrorna blir för höga. Stödet togs bort när KD och Moderaterna lade en budget förra hösten men är nu på väg tillbaka igen. Genom stödet får man kontroll på hyran och skapar samtidigt ett incitament att bygga effektivare.

Ni har även byggt i egen regi?

–Ja, det är visserligen i mycket liten skala, men det är ett sätt att försöka öka affärsförståelsen. På så vis lär vi oss inifrån hur ett byggprojekt funkar och blir ganska säkra på vilka förbättringsprojekt som går att göra. Vi byggde till exempel ett hyreshus på Danska Vägen där vi ville visa att det går att bygga hyresrätter med hög kvalitet som fungerar affärsmässigt.

Vad tror du om konjunkturen?

–Det kom en sättning 2017 när bostadsrättsmarknaden hackade till, framförallt i Stockholm men också – lite senare – i Göteborg. Då hade Stockholm under flera år haft en hög produktionstakt på bostäder. Nu har vi har mer att göra i Stockholm igen medan det är lugnare i Göteborg. Jag tror inte på någon stor nedgång i konjunkturen, men det finns såklart makroekonomiska faktorer som inte går att rå på.

Det byggs mycket i stan. Hur ser du på de arkitektoniska lösningarna i Göteborg?

–Jag känner mig lite orolig för Göteborg vad det gäller skalan – vi får inte förlora oss i den. Det ska byggas ett antal mycket höga hus och det känns som om de hamnar lite här och där, jag ser inte riktigt idén. Göteborg har inte de höga markpriser som driver upp husen i höjd, så det här är något annat och jag vet inte om det är så lyckat att bygga så storskaligt. Det finns också en risk att det blir väldigt funktionsuppdelat.

Vilket är ert mest spännande projekt just nu?

–Vi gör så många olika saker och är mycket glada i en tävling som vi vunnit om ett uppdrag vid Moskvafloden. Det handlar om ett bostadsområde med sju höghus och flera bostadskvarter håller på att utvecklas. Vi jobbar även i innovationsklustret Goco i Mölndal och ett större coworking-projekt på Kungsgatan i Stockholm som är spännande.

 

Magnus Månsson om:

Arkitekturupproret:

Jag gillar när arkitektur engagerar – alla behöver inte tycka lika.

Men jag tror inte det är så lyckat att bygga som man gjorde förr – det försökte vi göra på 80-talet och det blev inte bra. Vi har inte de hantverkare som behövs eller kan betala för om vi ska nå rimliga hyresnivåer.

Hur det är att jobba i Ryssland:

Vi gör fantastiskt stora och intressanta projekt i Ryssland. Men man får bestämma sig för hur man vill jobba. Vi bestämde oss redan dag ett för att jobba ärligt utan mutor, vilket har visat sig vara lyckosamt.

Finaste och fulaste byggnaden i Göteborg:

Jag är mycket förtjust i stadsteatern vid Götaplatsen. Fulast är alla förenklade bostadshus som byggs i städernas utkanter med rätt medioker arkitektur.

 

 

Intervju av Kerstin Sjödén, publicerat i Göteborgs-Posten:

https://www.gp.se/ekonomi/jag-k%C3%A4nner-mig-lite-orolig-f%C3%B6r-g%C3%B6teborg-1.19166276