Hållbarhet ska vara en förutsättning för en bra affär

Publicerat 2020-03-17

Anna-Karin Nilsson är hållbarhetsstrateg på Semrén & Månsson. Hon resonerar kring varför det är viktigt att ha ett barnperspektiv i arkitekt- och byggprocessen och vad som krävs för att branschen ska bli mer hållbar.

Affärsnytta och hållbarhet hänger ihop

Rent krasst, ”There is no business on a dead planet”. Hållbarhet handlar till stor del om att hushålla med resurser, något som även är centralt inom begreppen ekonomi och affärsnytta. Ett tydligt exempel på detta är energifrågan, de flesta kan se kopplingen mellan att förbruka mindre energi samt få en lägre driftskostnad. Samma resonemang kan appliceras inom fler områden.

Nyckeln till framgång inom hållbarhet i byggbranschen finns inte enbart i en förbättrad nyproduktion, utan även i hur vi hanterar den redan byggda miljön. Genom att nyttja det befintliga beståndet bättre skapas potential för både resurseffektivitet och nya affärsmodeller, samt möjligheten att höja statusen på befintliga områden och byggnader. Vilket är viktigt eftersom det övergripande målet inom hållbar utveckling är social hållbarhet.

På Semrén & Månsson Group arbetar vi till exempel med digitala tvillingar, där samlas all data på ett ställe och ger en total översikt av fastigheten samt visar på effektiviseringsmöjligheter så som att nyttja en lokal över dygnets alla timmar. Detta är något som vårt systerbolag Digital Buildings arbetar med och som vi tror starkt på.

Designprocessens utmaning

Tyvärr har vi inte alltid haft ett normkritiskt förhållningssätt när vi planerat våra städer. Städer har länge ritats med mannen som utgångspunkt och med stort fokus på biltrafiken som lösning, ett arv från modernismen som har visat sig svårt att komma ifrån. Vi ser dessvärre att den stad som byggs idag har fokus på vinstmaximering genom hög exploatering, en tätare stad med mindre yta för rekreation, lek och fysisk aktivitet. En stad där parkeringsnormer följs medan rekommendationer för friyta inte gör det. En stad där barn har en kraftigt begränsad rörelsefrihet. En stad som inte är planerad för barn.  

Kortsiktiga ekonomiska intressen styr hur vi bygger och hur vi vuxna beter oss. Resultatet är talande, vi har skolbarn som strejkar för sin framtid för att vi vuxna har misslyckats att ta vårt ansvar.

Barnperspektiv i arkitekt- och byggprocessen

Barn utgör en femtedel av Sveriges befolkning, den femtedelen är framtiden och inget vi längre kan ignorera. Barn saknar rösträtt och har oftast ingen egen inkomst vilket gör dem beroende av de beslut som vi vuxna fattar. Beslut som enligt barnkonventionen ska ha beaktat barnets bästa.

Det finns väldigt mycket kompetens och forskning kring hur dagens städer påverkar barn. Barn idag förväntas ha kortare medellivslängd än sina föräldrar på grund av fysisk- och psykisk ohälsa kopplat till bland annat stillasittande.  Vi har kommit till en punkt där vi inte kan fortsätta som tidigare, vi måste börja agera annorlunda nu och sätta barnens bästa i främsta rummet. Inte bara för att barnkonventionen blir lag och att barn har rättigheter, utan för att det är vår moraliska skyldighet.

Fokus de närmaste åren

Klimatdeklarationer kommer vara i fokus på grund av kommande lagkrav vilket jag tycker är helt rätt. Vi behöver drastiskt minska vår klimatpåverkan för att klara den koldioxidbudget vi har för att undvika alltför höga temperaturökningar och tipping points. Dock kommer ju inte klimatdeklarationerna i sig att göra underverk på det sätt förslaget är utformat idag, men det är en början.

Vi behöver göra stora åtgärder snabbt för att minska den stora andelen utsläpp byggsektorn står för idag. Därför tror jag på en trend med ökat ansvar från arkitektens håll samt ökat moraliskt ansvar bland oss alla. Det måste vi ha, både för vår egen del men framförallt för barnens och framtida generationer.

Enligt BRIS årsrapport, som släpptes förra veckan, så ser BRIS en tydlig trend med ökad klimatoro bland barn och unga, en oro som är befogad. Precis som deras generalsekreterare konstaterar så behöver vi tydligt redovisa vilka åtgärder vi gör för att minska effekterna av klimatförändringarna samt på riktigt involvera barn i skapandet av ett mer hållbart samhälle.

Vi behöver börja beakta barns bästa, på riktigt. När vi gör det kommer många relevanta områden in, främst social hållbarhet men även mobilitet, säkrad biologisk mångfald och hur vi brukar jordens resurser. Vi rör oss bort från jungfruligt material, mot ökad andel återbruk och mot cirkularitet. Detta är en omställningsresa som småningom leder vidare mot hållbar utveckling och en trygg framtid för kommande generationer.

Arkitekter har ett viktigt ansvar

Som hållbarhetsstrateg på Semrén & Månsson, så vill jag naturligtvis att vi arbetar för förändring, business as usual fungerar inte i en föränderlig värld. Vi ska gå från ord till handling. Allt vi ritar måste bidra positivt till 1,5-graders målet, positivt ifråga om biologisk mångfald, jämlikhet och jämställdhet och så vidare. Bra arkitektur och bra byggnader kan lyfta ett helt område och människorna som finns där, genom att än tydligare inkludera barnperspektivet tar vi detta ytterligare ett steg framåt. Forskning visar att när vi skapar en stad som är bra för barn, skapar vi en stad som är bra för alla.

Från Semrén & Månssons sida ska vi visa, med våra projekt, att det går att skapa både lönsamhet och ökad hållbarhet. Att hållbarhet inte behöver kosta mer eller är något man adderar i slutet av ett projekt. Hållbarhet ska vara en förutsättning för en bra affär. Genom att ta större ansvar i hela bygg- och fastighetsägarprocessen kan vi skapa fler värden för våra beställare. Arkitektur har möjligheten att bidra med lösningar på stora utmaningar så som klimatförändringarna och segregation.

Jag tror att om vi visar på både affärs- och samhällsnytta så kommer fler inse att hållbarhet är enda vägen framåt.