Framtidens arkitekt förändras med tiden

Publicerat 2020-02-26

Temat för årets Arkipelago, arbetsmarknadsmässan som anordnas av studenter från Chalmers, är Arkitekt[ur] för framtiden. Vi lät Magnus Månsson, grundare av Semrén och Månsson, adjungerande professor på Chalmers och tidigare Chalmersstudent, svara på några frågor på temat Framtidens Arkitekt.

Du har arbetat som arkitekt i 40 år, men när du stod där som nyutexaminerad arkitekt på 70-talet, Hur såg bilden av ”framtidens” arkitekt ut då?
När jag kom ut som nyutexaminerad arkitekt från Chalmers 1979, så var det ett väldigt depressivt samhälle utan framtidstro. 70-talet var präglat av oljekrisen, varvsnedläggningen och politiska skiftningar. Välfärdsstaten hade fått sig en törn, Sverige behövde ett omtag. Våra lärare hade tutat i oss att allting var färdigbyggt i Sverige, eftersom vi hade ett enormt överskott på bostäder sedan miljonprogrammet hade byggts. Det var snarare en fråga om hur arkitektyrket skulle kunna inpassa sig i en ny tid, från att ha varit ledande på bygget och på projekteringssidan till att göra ganska lite och försöka minimera skadorna i arkitektrollen.

Du har mött arkitekter som student likväl som professor. Kan man tala om framtiden utan att ha tidigare generationers arkitekter i perspektivet?
Vi som verkligen är intresserade av arkitektur läser ofta arkitekturhistoria för att få ett djupare perspektiv på vårt yrke. Ju mer man läser, desto mer levande blir historien och man förstår den dåtida arkitektens utmaningar i en ny dimension. Man är kollegor även om det skiljer hundratals år.

Personligen har jag haft förmånen att träffa några fantastiska personer, allra mest min professor Jan Wallinder som förtjänar mycket större plats i svensk arkitekturhistoria. Han arbetade som mycket ung på Gunnar Asplunds arkitektkontor och berättade hur det var både där och hos Lallerstedt och gav inblickar i kretsen i Stockholm som ledde den modernistiska rörelsen. Jag har också talat med Helge Zimdal som startade sin bana på sent 20-tal och var alltså med och ritade sina elevprojekt innan modernismen slog igenom på 30-talet. Det är intryck jag bär med mig.

Hur skulle du säga att bilden av framtiden och framtidens arkitekt har förändrats genom åren du har arbetat som arkitekt/varit verksam som arkitekt?
När det gäller yrkesrollen, tror jag egentligen det finns en utgångspunkt där arkitektens unika förmåga alltid kommer till sin rätt, och det är det holistiska perspektivet. Vi är de som ska sammanväga byggandens uppgift som den ska lösa. Givetvis är design och formgivning våra kärnämnen, men vi måste kunna behärska nästa alla andra frågor också från tekniska frågor som statik och installationsteknik till samhälleliga, sociala och ekonomiska aspekter.

Det är långa cykler och förändringar i samhället som formar yrkesrollen och det är en lång väg tillbaka till där arkitektrollen en gång var, även om vi redan är på god väg. Vad vi ser nu är att arkitektrollen börjar komma tillbaka som influens i byggbranschen som den tidigare var men i en helt annan skepnad. Vi är efterfrågade nu som en mer naturlig del i processen och många ser värdet i att skapa god arkitektur, både kommersiellt men också samhällsbyggnadsmässigt. Vi vill bli ännu starkare och utveckla Semrén & Månsson i den riktningen genom att bli viktiga parter i en allt mer komplex bransch som behöver helhetssyn och holistiskt perspektiv.

Så, vad lär vi oss av historien?
Det blir väldigt sällan som man tror att det ska bli. Det kan bli både bättre och sämre, i vårt fall är vi på väg mot det betydligt bättre. Delvis kan man påverka det själv, delvis är man chanslös att påverka saker och ting som kommer från omvärlden och makroklimatet i stort.

Vilka utmaningar står arkitekter, nya som erfarna inför? Och vilka möjligheter erbjuder framtiden?
Utan att bli allt för spekulativ så kan man säga att samhället har blivit mer intresserat av arkitektur igen och det stärker alltid arkitektrollen. Men, den arkitektoniska uppfattningen i samhället är också mer splittrad, vilket är en utmaning att ta till sig.

En annan utmaning som vi koncentrerar oss på hos Semrén & Månsson är affärsförståelse. Idag är det många som vill vara i byggbranschen som är väldigt engagerade och kunniga inom den ekonomiska sidan men som varken har byggkunskap eller byggerfarenhet. Detta är en speciell utmaning för arkitekterna då det kräver en helt ny nivå på oss som rådgivare. Vill man göra en insats i en ännu mer merkantil miljö så måste man behärska även dessa instrument.