Barnperspektiv i arkitektur

Publicerat 2020-09-30

Att inkludera den femtedel av Sveriges befolkning som är framtiden, barnen, borde vara en självklarhet, men tyvärr är det inte alltid så. Därför är det väldigt värdefullt för oss på Semrén och Månsson att få höra om CoRS forskning och erfarenhet om vad barnkonventionen som lag innebär för branschen samt hur vi som arkitekter kan arbeta för att stärka barns rättigheter. Hanna Ivansson från CoRS svarar på våra frågor. 

Förutom uppenbara ekologiska och sociala vinster finns det andra värden med att skapa hållbara projekt?

Absolut! Relationen mellan hållbarhet och världen den innefattar, behöver behandlas holistiskt och är helt beroende av varandra. Som bransch måste vi attackera hållbarhet på bred front och yrka för lagstiftning som gör det svårare att bygga ohållbart och enklare att ta hållbara beslut.

Barnperspektiv i arkitektur– och stadsplaneringsprocessen, varför ska vi ha ett sådant?

Vi anser att inkludering av barn och unga i stadsplanering och arkitektur bidrar till arkitektoniska, stadsplaneringsmässiga, sociala, samhällsekonomiska samt samhällspolitiska vinster. Fördelarna hos barnvänliga städer sträcker sig väl utöver barn. En barnvänlig och inkluderande planering om stadens funktionalitet, möjliggörandet av fria ytor till lek, tillgänglighet, fri rörelse i staden, kontakt med naturen etcetera är funktioner som gynnar alla medborgargrupper.

År 2030 kommer 60% av världens befolkning att vara under 18 år och redan idag utgör barn en femtedel av den svenska befolkningen. Barn är snart en majoritet i världen och som ett demokratiskt samhälle så har alla rätt att påverka och få sin röst hörd. Exkluderar vi inflytande och påverkan blir det är svårt att argumentera för att vi lever i en demokrati.  

Genom barns delaktighet i stadsplanering och design bidrar vi till en bättre informerad stadsutveckling då en idag helt exkluderad samhällsgrupp tillåts uttryck och påverkan. I direkt relation till design och planering så skapar barns delaktighet möjligheter att se samband, potential och åstadkomma platsspecifik och alldeles speciell brukarnytta på en nivå omöjlig att åstadkomma utan dem.

När det kommer till social hållbarhet generellt, och barnperspektivet specifikt vad kan branschen börja göra?

Som arkitekter kan vi göra lite av det mesta men när det gäller genuin och konstruktiv barninkludering behöver vi hjälp. Genom att samarbeta med individer som känner barngruppen och som barnen känner igen och är trygga med kan man fånga upp åsikter och insikter från alla i gruppen. Barn har en fantastisk förmåga att förstå, analysera och föreställa sig bättre arkitektur och design. Det finns forskning som visar hur barn som inkluderas i designprocesser inte endast talar för sina egna behov utan även pratar för andras behov med en intuition och fantasifullhet som vuxna endast kan drömma om.

Slutligen nu är Barnkonventionen lag och den hjälper oss argumentera för barnperspektiv med våra kunder. Säger de nej så kontar vi med att säga lagbrott!