Hallå där Sverker C. Jagers, Center for Collective Action Research

Sverker C. Jagers är professor i statsvetenskap och expert på miljöpolitik och hållbar utveckling. Han leder även det tvärvetenskapliga forskningscentret Center for Collective Action Research vid Göteborgs Universitet. Under två välbesökta föreläsningar på Semrén & Månssons kontor i Göteborg och Stockholm delade han med sig av sin senaste forskning. Professor Jagers, och många med honom, hävdar att lösningen på klimatproblematiken måste bygga på samarbete och kollektivt handlande. Så hur kan dessa viktiga frågor, som är både storskaliga och komplexa, appliceras på vår bransch?

Samarbete och samverkan är populära buzzwords i bygg- och fastighetsbranschen – precis som hållbarhet. Ändå är branschen alltjämt bland de mest utsläppstunga. Varför går det så trögt från ord till handling?

Ett av många svar på den frågan är att det är en bransch som använder sig av material och processer som är energikrävande och på andra sätt anstränger miljön. I dagsläget kanske det inte finns så många ”quick fixes” för att minska miljöbelastningen. Om alternativen, eller omställningen är en kostsam historia behöver det finnas garantier för att det ger avkastning i andra ändan av kalkylen. Sådana garantier är så klart svåra att verkligen få utfärdade. Det kan gälla allt från att man genom politiska beslut banar väg för omställningarna, till att man är säker på att konsumenter är villiga att efterfråga dessa alternativ. Sen vill man också gärna ha en garanti för att andra också kommer att samarbeta. Annars är ju risken stor att man som enskild aktör tar på sig stora kostnader för omställningar som sedan inte leder till någonting annat än att man själv har fått betala och miljön fortsätter försämras för att ingen annan drar sitt strå till stacken.

Klimatkrisen kräver en samhällelig omställning av historiska mått. Är det dags för tuffare politisk styrning?

Jag tror att det kan behövas mer kraftfulla tag i vissa fall. Men framförallt tror jag det krävs annorlunda tag. Att man tänker lite utanför boxen när det gäller vilka styrmedel som man uppfinner och inför. Det finns så oerhört många sätt som politiken kan gynna, uppmuntra, straffa och locka aktörer att ändra beteende. Sätt som inte är utprovade ännu, eller ens uttänkta. Jag tror också att det är viktigt att man tänker i termer av långsiktighet, så att aktörer i branschen säkert kan veta vad de har att vänta i framtiden och kan anpassa sina omställningar till detta.

Åtminstone utåt sett vill ingen vara ”sämst i klassen” när det kommer till hållbarhet och andra viktiga samhällsfrågor. Vilken betydelse tror du att marknadsföring och sociala medier har för vårt faktiska agerande?

Dessa är säkert viktiga verktyg, men om man inte faktiskt levererar också – dvs med reda siffror visar att man gör något åt saken – förblir marknadsföringen bara ”green-washing” i (de kritiska) betraktarnas ögon. Att definiera vad som är framgång och att dokumentera den tror jag är en väldigt viktig del i marknadsföringen.

Om du får ge aktörer i bygg- och fastighetsbranschen ett enda råd för bättre samarbete kring klimatfrågan – vilket skulle det vara?

Oj, en sån svår fråga. Jag har varken ett snabbt eller enkelt svar på detta. Men jag skulle nog börja med en uppmaning att fråga sig vad som skulle innebära win-win? Det vill säga vilka möjligheter har man att genom samarbete skapa ett erbjudande som är både gynnsamt för klimatet och de inblandade företagen själva? Är det attraktivt nog för tillräckligt många kunder blir detta förmodligen något som andra i branschen kan tänkas vilja vara med på. Initiativtagarna kan till en början få marknadsfördelar, men kan också – om man verkligen vill bidra till ett förbättrat klimat vill säga – börja ställa krav på andra företag som vill ingå i ”klubben”: De får bara får vara med ifall de lever upp till de högt uppställda kvalitetskraven.